Jämlikhetsdata: Det säger lagen
För att motverka ojämlikheter på arbetsmarknad och arbetsplats, men även samhället i stort, samlar vi i Sverige till stor del in data baserat på kön. Jämlikhetsdata innebär en mer inkluderande och intersektionell metod vilket skapar en ingående överblick över potentiella ojämlikheter då det täcker och inkluderar alla de sju diskrimineringsgrunderna*.
”Vi har lagt märke till en vanlig missuppfattning bland potentiella beställare, och det är att vissa demografiska frågor skulle vara olagliga att ställa. Men i Sverige finns det inga specifika begränsningar för vilka frågor som får ställas, förutsatt att man följer lagar och förordningar kring hur,” säger Olivia Hansson, genusvetare och client lead för Jämlikhetsdata på Perspetivo.
Frågor om bakgrund, etnicitet eller etnisk identitet, liksom frågor om religiös tillhörighet, könsidentitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, kan uppfattas som känsliga och bör endast ställas när de är nödvändiga för undersökningens syfte.
”Det finns en viss ängslighet i Sverige att göra mätningar baserat på exempelvis sexuell läggning eller etnicitet, vilket självklart har sin förklaring, sett till historien. Att däremot inte mäta alls gör att vi går miste om viktig data som kan skapa positiv förändring. Det är viktigt att det görs på rätt sätt.”
4 faktorer att förhålla sig till:
Självidentifikation
Alla respondenter måste ha möjlighet att själva identifiera sig när det gäller känsliga kategorier som etnisk identitet eller sexuell läggning. Det är inte tillåtet att kategorisera respondenter baserat på någon annans uppfattning. Det är också viktigt att erbjuda lämpliga svarsalternativ för att säkerställa att datainsamlingen är så noggrann som möjligt, med hänsyn till att människors identitet kan vara mångfacetterad och individuell.
Möjligheten att inte svara och samtycke
Respondenterna måste ha fått chansen att lämna sitt samtycke till att dela med sig av informationen. Det är även nödvändigt att inkludera alternativet ”Jag föredrar att inte svara” för att låta respondenterna själva bestämma vilken information de vill dela. Detta bidrar också till att öka svarsfrekvensen, då respondenterna inte behöver avbryta undersökningen på grund av en fråga de inte vill svara på.
Respondenternas anonymitet
För att en sådan här undersökning ska vara regelrätt krävs det att alla respondenter är helt anonyma. Om undersökningen är anonymiserad och ingen personlig data processas, är den i enlighet med GDPR. Så kallad pseudoanonymisering, där respondenter kan spåras via IP-adress eller cookies, är inte tillräckligt. För detta krävs en extern plattform med databaser som lagrar och hanterar data inom EU.
Användning av en tredjepartsleverantör
För att uppfylla kraven på anonymitet och dataskydd är det rekommenderat att använda en tredjepartsleverantör för analys och leverans av statistik och insikter i lämpligt format, såsom en rapport eller executive summary. Denna leverantör bör inte lämna ut rådata eller information om grupper med färre än 30 personer för att säkerställa respondenternas anonymitet och integritet.
Genom att följa dessa riktlinjer kan organisationer genomföra undersökningar som både är lagligt korrekta och etiskt hållbara, vilket säkerställer insamling av högkvalitativ och representativ data som speglar befolkningens olika bakgrunder och perspektiv.
*Könsidentitet, könsöverskridande uttryck, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion och funktionsnedsättning.
